Ju mindre jag sover, desto piggare är jag på jobbet. Konstigt men sant.
Jag trivs faktiskt mer och mer på jobbet, och det känns inte som första dagen när jag räknade ner dagarna som jag behövde jobba. Nu är det inga problem med motivationen. Jag har dessutom roligare än förra året då jag garvar tillsammans med mina kollegor (ojoj, det där lät ju inte lite vuxet!) och lär känna nya människor.
Efter skivstång/spinning-passet i måndags hade jag den där konstiga känslan i knät när det inte gör ont men känns... jaa, konstigt helt enkelt. Idag hade jag först planerat in ett steppass, men jag kom på i efterhand att det inte var det smartaste för mitt knä. Så jag avbokade det passet och körde Elenors skivstångspass istället. Tänkte att jag skulle strunta i alla benböj, utfall och liknande (som var påfrestande för knäna), men väl där så är det ju så himla svårt att låta bli att köra fullt ut. Så jag körde på, och knät känns nästan ingenting. Wei! Som vanligt är det armarna som är tröttast, men jag tycker mig kunna ana lite lite mer styrka i dem. Jag hoppas att det är så, för dessa tändstickor till armar gör då inte mycket nytta!
Ikväll har det blivit en lugn kväll. Vet inte var tiden tog vägen för jag har inte fått någonting vettigt gjort alls. Och inte har jag tittat på fotbollen heller. Nu måste jag kila över och mata våra bortresta grannars kanin innan den somnar. Imorrn är det fredag, och det ska faktiskt bli skönt med lite sovmorgon till helgen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar