Så var då detta lopp över. 10 km är inte särskilt långt och jag var inte orolig för att kondisen eller styrkan skulle svika, nej jag var rädd för att knät skulle göra ont redan från början.
Det började bra med friskis-uppvärmning och en bra stämning. Sen gick då starten och jag sprang på. Jag valde ett halvsnabbt tempo, med en stil med lite mer böjda ben än normalt. Tanken var att låren skulle ta smällarna istället för knät, och jag tror det funkade. Jag sprang på och kände ingenting i knät. Kollade pulsklockan, som inte ens visade på 170 slag/min, och insåg att jag skulle öka. Sagt och gjort, längre steg resulterade i att jag sprang om ganska många personer. Sen kom då två riktigt långa nedförsbackar. Hade jag varit "hel" hade jag utnyttjat dessa till att sträcka ut benen och tjäna tid. Men nu gällde det att spara mitt knä så jag sprang/haltade ner väääldigt långsamt, nästan gick, och blev då såklart omsprungen av de flesta som jag tidigare hade sprungit om. Efter nedförsbackarna väntade en lååång raksträcka 5 km tillbaka och där ökade jag på lite igen. Vid 5 km blev jag omsprungen av min bror (som sprang knappt 3 min snabbare än jag). Vid 2 km kvar ökade jag tempot och sprang i stort sett normalt (inte så böjda ben, lät vänster knä få lite hårdare stötar i landningarna) och sen på upploppet på Studenternas IP ökade jag för fullt och sprang in på tiden 55:12 min enligt min klocka. Den officiella tiden blev 55:27 min. Inte illa med tanke på att jag inte är skadefri och inte vågar springa i nedförsbackar. Medelhastigheten blev då 5:31 min/km. Inte illa! Faktiskt riktigt bra för att vara jag!
Well, nu har jag fått lite löparglädje tillbaka. När knät började krångla så tappade jag så mycket motivation. Hoppas den kommer tillbaka nu.
Nästa mission: få knät att bli okej igen. Jag har en liten plan, men jag är inte utbildad alls så vi får se om jag lyckas. Tjejmilen nästa iallafall!
(Bilder kommer imorgon, blogger samarbetar inte just nu...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar