onsdag, november 30, 2011

Tänk så det kan gå...

Ja tänk så det kan gå när man tror sig ha tid att ta en sväng om på stan. En alldeles vanlig onsdagseftermiddag dessutom.

Men nu blev det allt lite mysigare i köket. Adventsljusstaken som stod i fönstret var gammal och naturligtvis fungerade den inte när vi tog ner den från vinden. Så nu blev det förnyelse i form av en stjärna på fot, och så passade jag på att köpa en vas som jag stoppade en ljusslinga i. Jag gillar't!
Att observera är att jag fixade allt detta idag, själv, utan hjälp av teknolog! Sen att det kanske inte blir jag som fixar till de lösa sladdarna på ett snyggt sätt, det behöver vi ju inte nämna just nu tycker jag... :)

För övrigt då? Jo vars, skolan rullar på, men det är väldigt lugnt måste jag säga. Märks att det är den lugnaste terminen. Just nu läser vi om njursten, och det kanske blir ett tiotal sidor att läsa. På sin höjd! Att jämföra med förra terminen då vi på lika lång tid skulle lära oss allt om t.ex. B-celler, det är över 100 sidor att läsa (om man, som jag, inte valde den tjockaste boken...). Egentligen ska man väl inte klaga, men jag tycker bara att jag blir så himla seg om tempot inte hålls uppe... Dessutom börjar jag med gamla (dåliga?) vanor, som att sitta och läsa en massa bloggar...
För att undvika att alla nyutexaminerade läkare ska ha krum-rygg av allt läsande får vi studenter göra praktiska moment ibland också! ;) I måndags hade jag hjärtstatus-lab. D.v.s. vi var fyra studenter som gjorde en hjärt-lungstatus på en patient. Patienten hade redan fått diagnos av en läkare, men hade alltså något fel som vi skulle upptäcka. Det var väldigt roligt och intressant, och eftersom jag gjort en del hjärtstatus på nära o kära så gick det smidigt och jag kände mig någorlunda varm i kläderna. Men att upptäcka alla små blåsljud o klick o gud vet vad som man kan höra är inte det lättaste! Jag har ju, som tur är, bara tränat på friska personer så jag missade ett av blåsljuden på patienten. Det ena tog jag dock, och när läkaren berättat om det andra och jag provade att lyssna igen var det hur tydligt som helst. Såklart... Jaja, bara att alltid bära ett stetoskop med sig antar jag, och träna så mycket som möjligt!
Idag hade vi en annan lab. Nämligen arbetsprovs-lab. Där var vi med och gjorde ett arbetsprov på en pat (som inte hade fått en diagnos, men det var ansvarig läkare och BMA med också), d.v.s. han/hon får cykla på en motionscykel med ökande belastning tills han/hon inte orkar mer, eller man upptäcker vissa saker som gör att man måste avsluta. Efteråt tolkade vi resultaten och gick igenom några exempel. Också intressant, men lite halvklurigt att få till tolkningen innan vi fick bra instruktioner....
Imorrn är det strimma i Vadstena och jag ska ha patientsamtal. Men innan dess ska jag ha ihjäl den här kvällen. Får bli lite mer njursten (vart har jag kvar att läsa? Wikipedia? Känns ju som en stabil källa...) och ett pass på friskis!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar